Bokskogens Visa.

Melodi: "I Stockholm där bodde den vackraste flicka ".

I Bokskogen är det så härligt att vara
Trall...
Ibland den bevingade sångareskara,
Trall...
Som sina vackra drillar slår
I löfkransad topp, i de djupaste snår,
Trall...

Där fjärilar fladdra och myggorna dansa,
Där stadsborna glädtigt med löf sig bekransa
Och svänga sig sen muntert kring;
Att glädjas det kostar ju alls ingenting.

Där älskaren möter sin tjusande flicka,
Att i hennes ögon så kärleksfullt blicka,
Och trycka henne till sitt bröst
Och hviska om kärlek med bäfvande röst.

Dig härliga Bokskog jag tacksamt vill hylla,
Du hjärtat med ädlare känslor kan fylla;
Om sorgen härjat sinn' och själ,
Du lätta förmår, du förstår det så väl.

Om hemma på tråden har blifvit en fnurra,
Man tvingas att glädjas och skratta och hurra.
När i ditt sköt man hamnat har,
Af sorger och ledsnad finns ej mera kvar.

Kring dansbanan stå så förtjusande tärnor,
Med ögon som tindra likt himmelens stjärnor.
- Min gosse, bjud du upp till dans!
En polka du klarar helt säkert med glans.

Där borta i skogen är lif kan man tänka,
Där dansar man ringdans, där leker man änka;
På primusköket "Petter" står
Och bjuda oss vill på en doftande tår.

Sjung hejsan! Sjung hoppsan! Sjung fallerilalla
Trall...
Låt ungdomen skratta och sjunga och tralla.
Trall...
I skogens djupa tysta snår
En trast sina drillar så lockande slår.
Trall...