Kalle Skräflare.
Af Nisse L.
Melodi: "Nitton år var jag då kärleken brände."
(Sjunges på bygdemål.)

Nu ska' ni här allesamman få höra
Hurdan faslig, ryslig, duktig karl att Kalle e',
Hur jag i fina sällskapen kan föra
Mej och hur rent grufligt extimerad jag ä' me'.
Själfva kongen sej
Bockar djupt för mej.
Tyske kejsaren sa' härförleden. skål på dej!

Engelske kongen han har ti mej skröfved,
Om ja inte konne ge han några goa råd,
Svarade gjorde jag inte på bröfved,
Tänkte du kan skörda nu, din Janne, som du såd.
Själfva kongen — — — —

För fjorton da' sen, så blef jag inbjuden,
Vara hedersgäst på en nordpolsexpedition,
Rotschild, ni vet nog, den stormrike juden,
Tiggde mej gudsnådligt om att bli hans kompanjon.
Själfva kongen — — — --

Kristina Nilsson hon sa' härförleden,
Kalle Skräflare kan sjunga som en näktergal,
Dreyfus, de fäed, som va' så förveden,
Skulle jag väl kunnat hjälpa, de ä' inte tal.
Själfva kongen — — — —

Uti Amerika va' de så nära,
Att jag blifvit vald ti' vara deras president,
Tsaren i Ryssland — ack tänk sådan ära —
Sa' så här: Du Kalle kan få vara min betjänt.
Själfva kongen sej
Bockar djupt för mej,
Tyske kejsaren sa' härförleden: skål på dej!