Ny Rallarvisa
af Nisse L.
Melodi: "Tjo, hva' de' viftar!"

Rallarelifvet är så härligt,
Rallarelifvet är begärligt,
Rallarelifvet är ju ärligt
Gossar må ni tro,
Derför ska' vi sjunga,
Så att det ska' runga,
Så att det ska' hörs att vi ä' glada allihop.

Rallaren lefver i det fria,
Knusslar ej nånsin på en tia,
Slår för Kristina och Maria,
Allt på samma gång.
Får han en gång korgen.
Skrattar han åt sorgen,
Sjunger, så det skallar, på sin egen glada sång.

Rallaren aldrig nånsin smiter
Då han till sällskap har en liter,
Men som en hund han kring sig biter
Då han blifvit arg.
Jo, jo, men, försvarligt
Kan det blifva farligt,
Ty då han blir retad är han som en ilsken varg.

Rallarens sällskap är hans hacka
Och hans skofvel och hans jacka,
Rallaren är ej någon bracka,
Kan ni lita på.
han är glad i hågen,
Någongång på krogen
Med kamraterna att festa brukar han att gå.

Rallaren sjunger och han trallar,
Så att det i bygden skallar,
Då han glad i hågen rallar
Med sin rullebör.
Han sig ej beklagar,
Under varma dagar,
Pluntan sin han har tillreds om törsten blir för svår.

Rallaren kan sig nobelt skicka
Och så lagom spirtus dricka,
Då han i sällskap med sin flicka
Har sin fria dag.
Får han en gång korgen,
Skrattar han åt sorgen,
Sjunger så: jag är väl ingen riktig käring jag.