Hustrumordet i Ystad. Då mannen under rusets inflytande nedsköt sin 28-åriga hustru

En sorglig visa om den 23-årige dragonkorpralen Ljungman, som sköt sin 28-åriga hustru Anna under rusets inverkan, i ett utbrott af vrede.

Textbörjan: En sorgelig visa jag kväder, Om rusets förbannelse här..

Melodi: "Husaren Lantz"

Författad av Nils Lindström 25/11 1906

Sex nya visor
Malmö Visförlag, Rörsjögatan 6, Malmö.
Vistryck nr 42 sidan 3-4
Pris 10 öre
Skånetryckeriet, Malmö uå (1906)

Malmö Stadsarkiv
Lennart Kjellgrens samling
Vistryck

MVF42:2

-------------------------------------------------



En sorglig visa
om den 23-årige dragonkorpralen Ljungman, som sköt sin 28-åriga hustru
Anna under rusets inverkan, i ett utbrott af vrede.
af N. L.
Melodi: Husaren Lantz.

En sorgelig visa jag kväder
Om rusets förbannelse här,
Hur makten, den onda framträder
Hos den som har svåra begär.

I Ystad det dramat utspeltes,
Som nu jag berättar för er
Der mannen sin älskade maka
I hastighet dödsskottet ger.

Från Malmö han hemkom på kvällen
Och något berusad han var,
Och fick så besök af sin svåger,
Som afsked dock snarligen tar.

Till sängs han då tänkt sig begifva
Men ändrar sig häftigt burdus
Och ropar, då hustrun afrådde,
"Jag herre väl är i mitt hus".

Och vredgad han tar sin revolver
Och sigtar och fyrar den af.
Han visste väl knappt hvad han gjorde,
Då makan han dödsskottet gaf.

Men nu, då han ser att hon faller,
Förtviflan med honom får makt:
Min Anna, min älskade Annal
Jag har dig om lifvet ju bragt.

Snart folk omkring platsen sig hopa
Och någon tillkalla polis
Då mannen hörs skrika och ropa
I denna så gräsliga kris.

Till häktet han derefter fördes,
Der han intill morgonen satt,
Och sent eller aldrig han glömmer
Väl denna olyckliga natt.

Af slägtingar och af kamrater
Blott vittsord så goda han har,
Men detta dock hjelper väl föga
I fängelset får han bli qvar.

Men han den oskyldige lille,
Har nu mer ej far eller mor,
Ty modern har bäddats i grafven,
Och fadern i fängelset bor.

Hvad var det som störtade mannen?
Hvad är det som hemlifvet stör?
Jo, bränvinets giftiga verkan,
Förbannadt det vare derför".