En sorglig visa
om mordet å godsegaren Beck å Höjbjergs gård i närheten af Holte på
Själland af en skara polacker som omringade gården, anförda af en
som förut tjenat på gården vid namn Bulotti, hvilken förut efterlysts
för mordbrand och mordförsök.
Af Nisse L.

Melodi: "När kvällen kommer och bjuder hvila".

På Höjbjergs gård, hör nu mig med fasa,
Der har mordlustan så grymt fått rasa:
En bof med anhang där in sig bröt,
Och egarn utan förskoning sköt.

Bulotti hette det menskodjuret,
Och ej med heder blef namnet buret,
Ty han för mordbrand och mordförsök,
Anklagades hvar han än uppdök.

På gården hade han förut tjenat,
Men ej med flit var hans verk förenat,
Och så en dag rymde hart sin kos
För att få hämnas, som allmänt tros.

Stallbröder flere han kring sig samla',
Som jämt i brottsliga tankar famla':
Herr Beck, säg nu till ditt lif adjö,
Ty vi beslutat att du skall dö,

När mörkrets skuggor sig lagt om kvällen
Kring land och byggd och på himlapällen,
En stjärna syntes så ljus och klar,
Sig mördarne till mordplatsen drar.

De in på gården sig våldsamt bröto,
Och kring sig stucko och skar och sköto,
Och ropte: Pengar vi vilja ha,
Ty annars vi dem med våld nu ta.

Snart man och hustru ur såren blöda,
Men endast mannen man ville döda,
Och värnlös snart han ju dignar ned,
Vid makan som för sin make stred.

Och mördarne nu i hast försvunne
Och grannarna snart nog offren funne
Och mördarne nu som villebråd
De jagas för sitt så svarta dåd.

Hvem är nu skulden till detta onda?
Sätt ned dig och denna sak begrunda.
Jo utländskt slödder dig akta för,
Ditt eget folk bättre nytta gör.