Textbörjan: "Storstrejk ska' de' vara", ljöd en dag parollen..
Melodi: Hvad gör det i alla fall om hundra år
Författad av Nils Lindström 5/8 1909
Fyra nya glada visor
Malmö Visförlag, Rörsjögatan 6, Malmö.
Vistryck nr 77 sidan 2-4
Pris 10 öre
AB Skånetryckeriet, Malmö uå (1909)
Malmö Stadsarkiv
Lennart Kjellgrens samling
Vistryck
MVF77:1
-------------------------------------------------Storstrejksvisa.
Af Nisse L.
Melodi: »Hvad gör det i alla fall om hundra år.»
»Storstrejk ska' de' vara», ljöd en dag parollen,
Alla flögo genast med som en flock gäss.
Skomakar'n slängde sylen och skräddar'n slängde nålen:.
Nu för några dagar vi spela fin nobless.
Vi »kapitalet, skola lära veta hut.
Segern år naturligtvis ock vår till slut.
Nu det gäller nykter och anständig vara,
Ty midt för vår näsa krogarne man stängt,
Därför tvingas man ju sina slantar spara
Som man säkert annars i krögarn's pung had' slängt.
Krögaren han rasar, slår omkring och svär:
Det åt fanders nu med hela suttet bär.
Men hans kunder gå nu och tålamodigt vänta,
Vänta på att krögar'n öppning snart skall få,
Så de hunna åter i himmelriket glänta,
Där uppslagna supar uti väntan stå.
Då skall skadan »tiodubbelt» ta's igen.
Och han grinar brandgult åter, krögaren.
På guldkrogarna arrangerar man dock fäster,
Där tas lilla supen ännu helt scharmant,
Fast det heter vackert : blott till såd'na gäster,
Som vid dukadt bord kunna åta elegant.
Den som strejkar får dock inte supa alls,
Och Mill att beklaga är hans stackars hals.
Spritbolagets svällande, feta funktionärer
Svära och tornera, lita däruppå:
F—n med hull och hår taga alla proletärer,
Som nu målmedvetna i storstrejken gå.
Brännvinet får stå och nu bli surt kanske,
Men det går nog åt ändå, ska ni få se.
Uti hvarje bank står nu en pQs och väntar
Nervöst på att där det snart görs attentat,
Men det där geschäftet dåligt nog sig räntar,
Ty man ska' väl inte tro på tocket prat.
Ingen målmedveten socialist vill bli
HuHet kortare i år försäkra vi.
Hvar och en som nu är ängsligt rädd om skinnet
Och en hares hjärta uti bröstet bär,
Nu i dessa dagar plötsligt fått i sinnet
Att med en revolver livet räddat är,
Men i fara blef det väl hans vissa dom
Att han darra på manschetten och sköt bom.
Öfverallt i Sverige strejkas det nu värre.
Solen skin och himmel'n är så klar och blå.
Hvad det tar för ände vet väl knappt vår herre.
Och det gör detsamma, tycker jag också.
Typograferna ej strejka få burdus.
Förrän denna visan har sett dagens ljus.
Elektricitetsverk, vattenverk, spårvägen
Uti denna storstrejk tycks ej vilja gå.
En hear järnvägsmänniska trogen är och trägen,
Tycks storstrejksparollen icke fullt förstå.
»Doffeltöserna> de gå ej häller med,
Vilja icke, se sin direktör - bli vred.
Hufvudsaken är att mat vi kunna skaffa;
Pengar finns det godt om i sommarns gyllene tid.
Somliga må gärna gluffa på och glaffa
Att samhället lider utaf denna strid.
Hvem som lider mest dock klart och tydligt står,
Det är den som själf sig ej komm'dera får.
Eftertryck förbjudes, 5/8 09.