Min "Tjocka Kadolla"
Af Nisse L.

Melodi. "Petter Jönsson".

Jag många flickor har haft uti mina dagar,
Men den som mest utaf allihop mig behagar,
Det är en landtlig och fet och rödkindad lolla,
Och hennes smeknamn, det är "min tjocka Kadolla".

Om hon sympatisk kan vara, vete väl fanken,
Men tiotusen det har hon säkert i banken,
Och därför makt har hon att min kärlek behålla.
Jo, hon är härlig, det ska' ni tro, "min Kadolla".

Att hennes ögon man knappt kan se uti synen,
Man ej får räkna som skuld de små ögonbrynen;
Och att hon inte nån annan karl kan förtrolla,-;
Det tycker jag är just dygden hos "min Kadolla".

Fast hon en mun har i omkrets stor som en panna,
Så har hon tänder som ä' båd' hvita och granna,
Och om till döddagar hon får dessa behålla,
Så ä' hon lycklig och säll,"min tjocka Kadolla".

När jag till henne en kväll i skymningen fria,
En timma efter jag slagit opp med Maria,
Då sa' hon: "Lasse dig kär jag lofvar att hålla,
Och jag vill blifva din egen "tjocka Kadolla".

Nu ä' vi gifta hon ä' nu min lilla gumma
Och snart ä' hon lika väderspänd som en trumma.
Och obetydlig jag känner mig som en nolla,
Men segerviss blir hon mer och mer, "min Kadolla".

11/6 09.