Deklareringsvisa.

Af Nisse L.

Melodi: "Kofvan går"

Deklarera ska' enhvar,
Dä ä sagt, dä ä sagt,
Som en liten inkomst har,
Då ä sagt, dä ä sagt.
Ingen får nu sig genera,
Utan vackert deklarera.
Dä ä sagt, dä ä sagt och blir aldrig vederlagt.

Den som har förmögenhet,
Blir nu ej på denna fet,
Ty han får ett fasligt göre
Att ge upp hvartenda öre.

Och den som haft tur uti
Något utländskt lotteri,
Får nu, om han näbbet klyfver,
Deklarera gör hear styfver.

Den som, fattig som en, sparf,
Några tusen får i arf,
Vågar nu ej nig blamera,
Nej han snällt får deklarera.

En nom råkat ,blifva pank
Och gör plundring i en bank,
Får, om äa det går i putten,
Vackert uppge hela sutten.

Men man kan, det är ej fel,
Fiffigt nog dra från en del.
Hyran för butikslokalen
Tas ej med, då var man galen.

Man drar, så är meningen,
Af för lifförsäkringen,
Men man får ej sig förundra
Att det högst är för tvåhundra.

Om i äktenskapets garn
Man har kommit och har barn,
Prisa kan man det i toner,
Ty för hvart fås hundra kronor.

Men man luras nog ändå,
Vederbörande förstå,
Tänker att försöka duger,
Deklarerar så och — ljuger.

21/2 1911.