Skånska marknadsvalsen.

Af Nisse L.

Karl Johan han älska' Augusta
Augusta hon älska'-Karl Johan också.
Karl Johan han hade en lusta,
Som ej Augusta lärt förstå.
Karl Johan han tog sig en bägare då och då
Och det kan nog hända han så mången gång tog två
Augusta var dock en helsikes gläder tös,
Som ej stod så länge och huttrade och frös,
Hon sa' då: Jag skall dig lofva
Om du snäll vill vara just nu,
Vacker marknadsgåfva,
Men då ska' du ta' mej till fru
Och det på stunden just nu.

Ett år gick så. fort, ty ack tiden
Försvinner så fort, då man älskar hvarann'
Hos dem just den husliga friden
Glädjande man ock verkligt fann.
Sin kärestas löfte dock Karl Johan icke glömt,
Minst hundrade gånger han ock därom hade drömt.
Augusta kom så just med öfverraskningen
Och sa': Karl Johan, min egen. lille vän
Hör du, hvad i fjol jag lofva?
Har jag hållit, må du ock tro.
Här du får marknadsgåfva.
Gossen så rar till lille far
Den kära marknadsgåfvan var.