Mordet på konung Georg af Grekland

Konung Georg af Grekland är död, fallen för en usel lönnmördares kula,
då han tog sin vanliga promenad å en af Salonikis gator i sällskap med, sin
adjutant, samtalande med honom och uttryckande sin glädje
öfver de grekiska vapnens framgång under anförande af hans
äldste son, Greklands kronprins.
Han uttryckte äfven sin glädje öfver sitt förestående besök å
ett tyskt krigsfartyg som låg i Salonikis hamn, och som kommit
för att hylla Greklands konung. Midt under dessa glädjeyttringar
från konungens sida, föll det dödande skottet, som genomborrade
hans hjärta.
Mördaren blef genast gripen och mordvapnet vridet ur hans hand.
Det befanns vara en halft otillräknelig man vid namn Aleko Scholnas.
Han är socialist och påstod att samhället skulle omdanas och att
alla skulle bli likställiga. Han hade blifvit utvisad ur kungliga
slottet i Athén, då han vid ett tillfälle varit där med begäran om hjälp.
De efterlefvandes bestörtning och sorg var öfverväldigande och
kronprinsen grät ohejdadt vid den förkrossande underrättelsen.
Kung Georgs syster,
Englands änkedrottning, blef alldeles förkrossad då underrättelsen
anlände och öfverallt i den civiliserade världen har sorgen tryckt sin
'stämpel öfver den
gräsliga mordgärningen.
Kronprins Konstantin efterträder sin fader på Greklands tron och
han har allaredan lyckats göra sig populär hos det grekigka folket,
på grund af den tapperhet han i det senaste drabbningarna visat
och de segrar som därigenom kommit de grekiska vapnen till del.

Melodi: "Skeppet Skulda".

Det plötsligt kom ett budskap från Saloniki stad
Ett budskap som skall präntas uppå historiens blad:
Kung Georg af Grekland fallit i dag för mördarhand
Och utan konung är nu det helleniska land.

Hans här till seger hade mot fienderna gått,
Och Greklands kronprins äran för denna seger fått,
Och konung Georg därför var tacksam, stolt och glad,
Och dryfta saken nu på sin sista promenad.

Då med sin adjutant han på gatan lugnt skred fram,
Han knallen af ett skott och en smärta strax förnam,
Och dödligt sårad genast på gatan han föll ned,
Revolvern därpå hastigt från mördarns hand man vred.

Soldater honom fasttog, och är det tänkt och ment,
Att om han blifvit lynchad han ärligt det förtjänt,
Men till ett straff och strängt med han säker utsikt har.
Och blef nu förd till fängelset uti strängt förvar.

Till sjukhus kungen fördes där man åtgärder tog
Att kunna rädda lifvet, men dödens suck han drog,
Och telegrafen så omkring hela världen bär:
Kung Georg af Grekland af en vansinnig mördad är.

När drottningen af Grekland nu detta budskap hann,
Så ingen hennes smärta helt visst beskrifva kan,
Och kronprins Konstantin ej sin smärta döljas lät,
Han inför hela staben uti förtviflan grät.

Och Englands änkedrottning, som ej på ondska tror,
Fick plötsligt budskap om att hon mist en älskad bror.
Och'visshet älven om att en stor och plötslig sorg
Ej skonar slott och koja och ej ens kungaborg.

Du mördare hvad tror du därmed vunnit har
Att öfver hela Grekland du sorgedoket drar?
Den hatets känsla, som dig har tyckts så intensiv
Utmynnar i ordspråket, det gamla: lif för lif.

Men om så tio gånget du mister hufvudet,
Så kan det ej försona din stora oförrätt,
Nej, tusen dödar ej ens ditt brott förmildra kan;
Du ej rättmätig är nu: att bära namnet man!

Nej mördare du är, blott en simpel mördare,
Och aldrig skall dig unnas att mera solen se.
Förbannad vare den som i dig ett offer ser;
Föraktet är det straff som dig hela världen ger.

24/3 1913
Nisse L.