PÅ ETT LITET KONDITORI.
Musik: F. Raymond. Text: hr Leopold.

Han:. Kan du mon huske, da vi mödtes förste Gang
en yndig foraarsdag med Sol og Fuglesang.
Hon: Med två väninnor under armen visst från
skolan jag kom och du var ju den jag strax tyckte om.
Han: Jeg fulgte efter, til du helt allene blev
og rent tilfaedigt forbi dig feg drev.
Hon: Det var så jag kunde dö, jag blev först vit och sen rö
—då du för första gången mig bjö
Han: Refräng: Ja, i et.... etc.
Hon: Det blev en vana att du hämta mig var da,
Att vi på Södran möttes lika givet va'.
Han: Og för du skulde hjem og vaere flittig, gik vi
en tur til klokken slog fem i Sankt Petri ur.
Hon: Vi två, vi knötos samman snart med hjärtats band
Och du fick tillstånd att kyssa min hand.
Han: Men för vi skiltes hver Dag
du först en Kage sku. ha.
Det var et Sted vi saerlig holdt a'.
Hon: Ja, på ett litet konditori
där svärmade vi vid kakor och te. Men till att fria
sakna' du mod, att jag dig förstod du dock kunde se.
Och det elektriska pianot sakta klinga'
och du tvinga'
dig om min kärlek be.
Ja, på ett litet konditori
där svärmade vi vid kakor och te.
Han: Og du er svensk, min lille Pige, du er födt
der det er gult og blaat men ikke vitt og rödt.
Hon: Och du är dansk från andra sidan utav vårt Öresund,
så det blir ett nytt nationernas förbund.
Han: Hvis vi skal sammen gaa og bli et Egtepar
saa maa du were blot venlig och rar.
Hon: Jag lovar ej apropå men ifall med du vill gå
till vårat kondis, svar skall du få.