DET GÅR OPPÅT OCH NERÅT.

Vi här uppå gallioten uppå Malmö redd
Vi lossnar ej när det blåser och stormar
Och går hela djupa sjön fullt med gässlingar klädd,
Vi susar i gungande bädd.

Refräng:
Det går opp iblann,
Det går neråt iblann,
Man svänger för kätting och ankar,
Man ligger och stampar,
På däck går och trampar
Och tar sig en tår på tann.
Men tillfryser Sundet, som ofta det gör,
Och plåtarna börja att knaka,
Då tar vi som kloka människor bör
Och drar oss med ens tillbaka.

Herr Herden, vid namn Lysander, en herrans profet,
I början var bara ung komminister.
Men sen blev han ju kontraktsprost och så, som ni vet,
Rätt in bland stans fäder han smet.

Refräng:
Det går opp iblann,
Det går neråt iblann,
Den bäste kan bliva politisk.
Han satt där och hörde
Hur alla di körde
Med fraser, så käften rann.
Men när Axel Lundgren, som ofta han gör,
En stund rört sin fullmäktigehaka,
Lysander, som kloka människor bör,
Han drog sig med ens tillbaka.

Det var så att säj ett öde med Sjöberg, A'gust,
Som råka att trampa mitt i klaveret.
Först tog han mjölnar Svensson och sen, bäst som just,
Han stranda på brottenas kust.

Refräng:
Det går opp iblann,
Det går neråt iblann,
Om också man är kommissarie.
D'ä farligt att härja
Med Klein, Billeberga,
Och särskilt med barnmorskan.
Om Sjöberg va't skicklig, som ofta man hör,
Han skulle, när det börja' braka,
Diskret, så som kloka människor gör,
Sig dragit med ens tillbaka.

I fjol var det liv och väsen, om korven, jo nå,
Med senap som inte Schaar ville äta.
Nu blir det för andra gången ett himmelens schå
För stan vill ju korvkassan få.

Refräng:
Det går opp iblann,
Det går nedåt iblann,
För detta Service-Kompaniet.
Skall sta'n i arrende
Ha femtusen spänn, de' -
Blir knepigt att gå i lann,
Om inte den varma, ifall det ej stör,
Kan säljas som kall på en kaka,
Får Kruse, som kloka människor' bör,
Sig draga med ens tillbaka.

Dacapovers:
Herr Winge, han som är chef här, har bett mig till er
Framföra en liten hälsning och maning:
Det inte så mycket pengar i plånboken ger
Att spela teater numer'.

Refräng:
Det går opp iblann,
Det går neråt iblann,
När man kurtiserar Thalia.
Vad dagskassan giver
Det ej över bliver
Det åtgår i morr'n, minsann.
Men om ni ä' snälla och jämt står i kö'r
Och lovar att Storan försaka,
Skall Oscar, som kloka människor bör,
Ej dra sig med ens tillbaka.