EN SKÅNSK TYP.

Här ser ni mej en typ bland typer,
i mina dikter rimmen dryper.
Fjelner det är mitt namn och jag är skånsk poet.
Lantbruk och all slags boskapsskötsel.
Äkta och finfin konstgjord gödsel.
Har jag på mina fingrar — som ni säkert vet.

Jag har besjungit skånska tjuren,
som är den främsta av nötkreaturen.
Bondessons gård i Svalöv och baron Bennet
dom har jag satt i litteraturen
såsom två pärlor i skånska naturen.
Och mina kväden skakar jag ju av mig lätt. -

Jag känner alla skånska kara,
Som in i stan på landet fara.
Ramel på övedskloster, Vinstorps-Henriksson,
Stenson patron på Flenningegården,
Piper i Sövde som älskar våren
och uti Nöbbelöv går vännen Eriksson. -

Ni vet ju alla att sockerfrågan
hänger ihop med skånska välmågan.
Ja, vi få akta oss att vi ej bli bet.
Jönsson i Slätåker, sångveteranen,
sjunger små visor kring julagranen.
Och verkar nästan som en äkta skånsk profet. -

Weibull, ni vet, ifrån Landskrona,
Busfrön förädlar ifrån Barcelona.
Och hör ju till den krets, som dyrkar min person.
Forsberg på Alnarp och Nilsson-Ehle
gå som ett hästpar i samma sele
medan Nils Månsson vilar sig i Erlandsron. -

Här kommer breda skånska mannar,
släkt och govänner och trogna grannar.
Alla vi räkna oss till Skånes stolta stam.
Det är nog sant vi ofta skryter
men gästfriheten aldrig tryter.
Goa och glaa vandra vi i livet fram. -

När vi gå utåt Lundavägen.
Är inte trakten som en sägen:'
Fylld av en jordisk lyckas hela romantik.
Kyrkorna stå där vita och granna.
Här är den nejd där man vill stanna.
Här tonar rymdens underbaraste musik. -

Vellinge, Anderslöv m. fl.
ställen där dom kan bra traktera.
Sjöbo och Tomellilla, Dalby och Skanör.
Alla är gamla kära ställen.
Bönderna där har klatsch i smällen.
Er vill jag minnas och I veten nog varför. -

Bygden vi nämna vår är fager.
Både i skymning och morgondager.
Säg mej det land så härligt såsom ditt och mitt.
Hör ni hur alla klockor kalla.
Nu ska vi låta sången skalla.
Brusande väldigt över byarna vitt. -

Refrängen:
Skåningar, skåningar i allvar som i fest.
Skåningar, skåningar vi se varann som gäst.
Skåningar, skåningar potatisbläst — som präst
allt jäser mest och frodas bäst
av skånska myllans jäst. —