Lillens kuplett.

Jag är ej skald och kan ej riktigt skarfva
Men Skrallan dock ska ha sin lilla stump.
Hon hade sin lilla oskuld, fast slarfva
: 0, må hon aldrig, aldrig mista den :

Hon blef af polisen brutalt från mig haffad,
fastän hon skela' af oskuld o. skräck.
Tank om polisen så där blef af-skaffad!
0, må vi etc. etc.

Far Lindahls tunga i år får ej somna,
var stund vara smord och på allt sätt galant.
Den är nog tränad, men tänk om
den domna'!
0, må han etc. etc.

Och Stenmarck, parat städs, alltid en bjässe,
får aldrig sin vase, men trampar glatt i
klaveret, si då ä' han allt i sitt esse.
0, må han etc. etc.

Men rarast är dock våran presskommissarie
Herr BUlow, Lunda stads fasa och skräck.
Han är ej god, ty två ordnar han har, se -
0, må han aldrig, aldrig få nå'n mer!

Hedin fått en silfvertrumpet för han väckte
vårt folk ur friden och fröjden till strid.
Men tänk nu om ryssen han också förskräckte
0, må han aldrig, aldrig mista den!

Nu strålar Baltiskan, ingenting sparats
och fest nu oss väntar hvarendaste dag.
När nu blott kofvan till slut ock har klarats —
0, må vi aldrig aldrig mista den!