Den Första:
Dagligt Bröd

Melodi: "Vänliga aftonvind".

Hör du hur vinden i trädkronan susar,
Vänlig och blid.
Hör du hur vågen kring strandbädden brusar,
Bjuder till frid.
Hör du hur stormande hjärtat i barmen
Slår sina kraftslag af sjudande harmen,
Blott för att kraften ej räcker i armen
Att skaffa dageligt bröd.

Ser du hur tårar på kinden nedfalla,
Stridt som en ström.
Tror du att kärlekens tår det är alla,
För vännen öm?
Nej, det är saknadens brännheta pärlor,
Som fly på kinden likt flyende ärlor,
Tagna ur hjärtats djupaste källor
Blott för ett dageligt bröd.

Ser du hur armodets barn här gå nakna
I ur och skur.
Ser du på blicken att allting de sakna,
Säg eller hur.
Röres ditt hjärta vid tanken på nöden,
När de med tårarne skölja ned bröden.
Läs blott i blicken den brinnande glöden,
Bön om ett dageligt bröd.

Ser du arbetarnes svettflod den strida,
Här dagen lång.
Känner du smärtorna dessa få lida,
I nödens tvång.
Kanske du själf har pröfvat på nöden,
Kanske af hunger du stått nära döden,
Kanske i ögat du haft hämdeglöden
Blott för ditt dagliga bröd.

Du som i guld och i rikedom ståtar,
Lifstiden lång.
Hur tror du guldet dig en gång skall båta,
I grafvens tvång.
Kanske du tror att på hinsidan grafven
Du skall få bära den gyllende stafven,
Och för din fot ligger tiggande slafven,
Där ock för dageligt bröd.

Har du borttorkat nödlidandes tårar,
Från bleknad kind?
Har du beklädt någon naken af våra,
Mot köld och vind?
Har du trädt in i de hungrandes boning,
Och där försökt att med kärleksförsoning
Bortjaga nöden med klingande toning?
Har du gifvit de hungrande bröd?

All omarbetning och eftertryck förbjudes
af författaren N. Bengtsson.