Smedslärlingens visa
Smedens visa författad i augusti 1885
A. Th. Westmans boktryckeri, Malmö 1885

I smedjan är ett ganska muntert lif, fallera,
fastän det känns något varmt deri, fallera.
Och om man nu ej låter bälgen gå, fallera.
Så skriks det: Pojkf - n blås bättre på, falleralla,
falleralla, falleralla, fallera, fallera.

Nu är det hetts och ej så mycket snack, fallera,
Nu är det frågan om att hålla takt, fallera
Och om man nu ej för hammar´n till med kläm, fallera
Så ropas det: Slå till och kom nu igen. etc

Nu är det hetts igen och raska tag, fallera
Annars vankas en lavett för hvarje slag, fallera
Och om man icke lyckas att slå rätt, fallera,
Så vankas der ju också en lavett. etc.

Vid bälgen står man liksom en hund, fallera,
Och om man blott går ut en liten stund, fallera,
Så hamras det ju då i städet strax, fallera,
Och skriks det: Pojke blif nu vid din plats. etc

Vid filarbänken är det annorleds, fallera,
Der kännes det ju ej så mödosamt, fallera,
Der ej så bittra skällsord går, fallera,
Ty der man gamla vagnar laga får, etc

Och om ej bitarna vill passa till, fallera,
Man då på smidar´n gerna skälla vill, fallera,
Man derföre på honom slår alarm, fallera,
Och säger: Passa till me´n det är varmt. etc

Om någon finns som nu det veta vill, fallera,
Hvem som dessa versar passat till, fallera,
Förstår han väl det är en smedpojk´ glad, fallera,
Som diktat den och bor i Malmö stad, falleralla,
falleralla, falleralla, fallera, fallera.